Investtech-forskning: Stigande trender i aktiekurser – Avkastning som funktion av hur högt i kanalen kursen ligger

Forskningsrapport publicerad 2019-06-17.

Abstract:
Traditionell teori för teknisk analys säger att aktier som ligger i stigande trend skall fortsätta upp innanför trenden. Detta indikerar att kursen, när den närmar sig taket i trendkanalen, skall vända ned för att därefter vända upp när den fallit ned till golvet i trendkanalen. En undersökning av 101 763 fall av aktier i stigande trendkanaler på de nordiska marknaderna under perioden 1996 till 2018 visar att aktier nära taket i trendkanalen i genomsnitt har fortsatt starkt uppåt, medan aktier nära golvet har gått svagare. Resultaten är alltså nästan motsatt av vad teorin säger.

Analyser av aktier i fallande trender gav motsvarande resultat. Istället för att vända upp från golvet i den fallande trendkanalen fortsatte aktien att falla ytterligare.

Teknisk analys-teori och identifiering av trendkanaler

Traditionell teori för teknisk analys säger att aktier som ligger i en stigande trend skall fortsätta upp innanför trenden. Detta indikerar att kursen, när den närmar sig taket i trendkanalen, skall vända ned för att därefter vända upp när den fallit ned till golvet i trendkanalen. Vi önskar att testa denna teori på historiska data för nordiska aktier.

Vi har gjort analyser av aktier med stigande trend. Trendkanalerna identifieras automatiskt av Investtechs algoritmer, så som de ingår i abonnemangstjänsten. I dessa trendkanaler har vi tittat på avkastningen som funktion av kursens position längs den vertikala höjden i trendkanalen.

Figur 1: Trendposition

Positionsvärden från 0 (vid golvet i trendkanalen) till 100 (vid taket i trendkanalen). Vi har också tagit med fall där kursen har varit under golvet i trendkanalen, dvs. positionsvärde < 0 och över trendtaket, dvs. positionsvärde > 100.

Dataunderlag

Vi har tittat på aktierna på de nordiska marknaderna Norge, Sverige, Danmark och Finland. Investtech började med analyser av norska aktier och utvidgade efter hand med nya marknader. För Norge har vi därför data från 1996, för Sverige från 2003, Danmark från 2005 och Finland från 2007. För alla länderna tittade vi på data fram till 2018-12-31.

Alla aktier som under perioden har varit noterade på börsen var med, även de som senare fusionerat in i andra, har gått i konkurs eller av annan anledning strukits från börsen. Kurserna är justerade för utdelning, splittar, fissioner och andra kapitaländringar. Mindre utdelningar i utländsk valuta, annat än dollarutdelningar på Oslobörsen, är i stort sett inte registrerade.

Minimikrav för likviditet sattes till 500 000 kronor i daglig genomsnittlig omsättning, beräknat för senaste 22 dagarna. För Finland använde vi 50 000 euro.

En stigande trend definieras genom att den har en stigningsgrad större än 10 grader på Investtechs grafer och en fallande trend definieras genom att ha en stigningsgrad mindre än -10 grader. Detta innebär att olika aktier har olika årlig stigningstakt, beroende av aktiens volatilitet och variationsområde i graferna.

Vi definierade signaler första dagen en aktie fick en stigande trendkanal identifierad på Investtechs kursdiagram, och därefter nya signaler med fem dagars intervaller så länge aktien var i en stigande trend. Vi fick därmed många signaler och ett bra urval från olika trendpositioner genom hela trendintervallet. En så hög stickprovsfrekvens gör att data delvis kommer överlappa när vi tittar på kursutveckling kommande 22 dagarna. Det kommer också finnas signaler som är ganska lika, beroende av att en del aktier följer varandra ganska tätt i kurs. Speciellt i situationer där börsen har stigit eller fallit mycket kraftigt på kort tid, kommer många aktier kunna utlösa signaler på sikt. Signalerna (stickproven) kommer därmed inte vara oberoende och statistiska mått på osäkerhet (standardavvikelse) kommer inte kunna användas okritiskt.

Totalt identifierades 101 763 fall där en aktie hade en stigande trend på medellång sikt.

Antal Sverige Norge Danmark Finland Totalt
Totalt antal 51713 27279 12594 10177 101763
Andel 51 % 27 % 12 % 10 % 100 %

Tabell 1: Dataunderlag. Antal signaler.

Analyser och resultat

 

Figur 2: Norge, meravkastning efter 22 dagar

Figur 2 visar meravkastningen efter 1 månad (22 börsdagar) mot genomsnittlig börsutveckling som funktion av positionsvärdet för norska aktier. Varje stapel representerar meravkastningen efter 22 dagar för ett intervall av den vertikala trendpositionen. Till exempel visar den mittersta stapeln att meravkastningen efter 22 dagar var 1,4 procentenheter när kursen på dag 0 låg mellan 40 och 60 procent av trendhöjden, dvs. mitt i trendkanalen. Den svarta linjen är en regressionslinje för meravkastningen som funktion av positionsvärden. Den röda linjen visar genomsnittlig meravkastning för alla aktier med stigande trend. Siffrorna i parentes nederst visar antal fall i varje intervall.

I Norge har aktier som låg under golvet i trendkanalen, dvs. som hade brutit ned från trenden, en utveckling i linje med resten av marknaden. Aktier som låg mellan golvet och 40 procent av trendhöjden, hade en meravkastning på cirka 0,6 procent efter 22 dagar. Aktier som låg från mitten av trendhöjden och upp till taket av trenden hade en meravkastning på cirka 1,6 procent, alltså väsentligt bättre än aktier som låg lägre i trenden. Aktier som hade brutit upp genom taket av trenden, med trendposition > 100, har fortsatt uppgången med signifikant meravkastning. Regressionslinjen visar att meravkastningen ökar tydligt när kursen ligger högre i trendkanalen.

Figur 3: Sverige, meravkastning efter 22 dagar

Figur 3 visar resultaten efter analys av svenska aktier. Man ser liknande resultat som för norska aktier. Meravkastningen ökar desto högre aktien låg i trenden. Aktier som bröt ned genom golvet i trendkanalen har presterat sämre än aktier inne i trenden. Aktier som bröt upp genom taket i trendkanalen fortsatte sedan uppåt.

Figur 4: Danmark, meravkastning efter 22 dagar

Figur 5: Finland, meravkastning efter 22 dagar

Även i Danmark (figur 4) och Finland (figur 5) stiger aktier mer desto högre de ligger i trendkanalen. Regressionslinjen stiger med ökande trendposition. Resultaten är svagare än i Norge och Sverige. En del av orsaken till detta kan vara att antal signaler är väsentligt lägre i dessa länder, så att de statistiska underlaget blir mindre.

Beräknade t-värden visar skillnaden mellan meravkastningen och referensindexet i antal standardavvikelser. Detta ger att uttryck för signifikansnivån för resultaten. Tabellen nedanför visar meravkastning och t-värde för de olika positionsintervallen per marknad.

-inf -20 0 20 40 60 80 100 120
SE Meravk. 0,3 0,4 0,4 0,6 0,6 0,9 1,0 0,6 1,2
T-verdi 2,6 2,4 2,7 5,0 5,1 5,8 4,3 2,1 4,0
NO Meravk.  -0,2  0,3  0,3  0,9  1,4  1,7  1,4  1,8  2,2
T-verdi -1,0 1,2 1,7 5,2 6,8 6,5 3,9 3,7 4,5
DK Meravk. 0,6 0,0 0,7 1,3 1,0 1,8 1,9 1,6 0,6
T-verdi 2,9 0,1 3,1 6,5 4,4 6,2 4,5 3,2 1,3
FI Meravk. 0,3 0,2 1,0 0,5 0,8 0,9 1,5 0,9 1,1
T-verdi 1,4 0,8 4,2 2,2 3,7 3,4 3,0 1,6 2,1

Tabell 2: Meravkastning och t-värden.

Ett t-värde är högt vid positiv meravkastning och ökar med meravkastningen. Signalerna som använts som underlagsdata är, som nämnt, inte statistiskt oberoende men de höga t-värdena indikerar att resultaten är statistiskt signifikanta.

Aktier i fallande trender

Analyserna och resultaten ovan gäller för aktier i stigande trender. Vi har gjort motsvarande analyser av aktier i fallande trender.

Tillsammans identifierades 62 425 fall där en aktie hade en fallande trend på medellång sikt.

Antal Sverige Norge Danmark Finland Totalt
Totalt antal 29432 19072 7073 6848 62425
Andel 47 % 31 % 11 % 11 % 100 %

Tabell 3: Dataunderlag fallande trend. Antal signaler.

Det är färre signaler för fallande trend än stigande trend. Detta är inte onaturligt, då de nordiska börserna har visat uppgång under tidsperioden som undersökts. Antal signaler anses stort nog för en statistisk undersökning av fallande trender.

Figur 6: Fallande trend Sverige.

Figur 7: Fallande trend Norge.

Figur 8: Fallande trend Danmark.

Figur 9: Fallande trend Finland.

Figur 6-9 visar meravkastningen efter 1 månad (22 börsdagar) för aktier i fallande trend mot genomsnittlig börsutveckling för de respektive nordiska länderna. Meravkastningen visas som funktion av aktiens position längs den vertikala trendhöjden som går från 0 till 100, vilket visas i figur 1. Det har också tagits med två nivåer, både under golvet och över taket av trendkanalen, för att se vad som hände efter att trenden bröts. Varje stapel representerar ett intervall på 20 procent av trendhöjden, bortsett från ändesstaplarna som representerar respektive allt som ligger mer än 20 procent under trendgolvet och allt som ligger mer än 20 procent över trendtaket.

I figur 6 har stapel nr 3 från vänster en höjd på -2,1. Det betyder att svenska aktier som låg från golvet av en fallande trendkanal och upp till 20 procent av trendhöjden föll i genomsnitt 2,1 procentenheter mer än genomsnittlig börsutveckling kommande månad. Den horisontella röda linjen visar att aktier med fallande trend i genomsnitt presterade 0,5 procentenheter sämre än den genomsnittliga börsutvecklingen. Aktier nära golvet i trendkanalen presterade alltså väsentligt sämre än aktier i fallande trend generellt. Det har också lagts in en svart regressionslinje som visar att avkastningen blev svagare desto lägre i trendkanalen aktien låg.

Figur 6-9 visar att för de nordiska marknaderna hade aktier nära golvet i den fallande trendkanalen en svagare utveckling än aktier generellt i fallande trendkanal. Istället för att vända upp från golvet, föll de ytterligare. I tillägg visar analyserna att aktier som bröt golvet i den fallande trendkanalen, presterade svagare än aktier i trenden.

Konklusion

Det har gjorts analyser av aktier med stigande trend där vi har tittat på utvecklingen som funktion av kursens position innanför trenden. Syftet var att undersöka om historiska data visar att kursen reagerar ned när den närmar sig taket och upp när den närmar sig golvet i en stigande trendkanal. Resultaten visar att taket i den stigande trendkanalen inte har varit en begränsande motståndsnivå som har fått kursen att reagera tillbaka, så som teorin antyder. Snarare har det givit ökad meravkastning desto högre i trendkanalen aktien låg. Detta indikerar att aktien som visar kortsiktig uppgång innanför en stigande trend, får ett positivt momentum där optimismen och köpviljan ökar och kursen fortsätter upp. I praktiken bör man alltså inte sälja aktier uteslutande för att de närmar sig taket i trendkanalen.

Aktier där kursen ligger nära golvet i en stigande trendkanal, antingen inne i trenden eller har brutit ned, har haft en svagare utveckling men fortsatt något starkare än marknaden.

Analyserna av trendpositionens betydelse för avkastning i fallande trender visar motsvarande resultat som för stigande trender. Aktier nära golvet i trendkanalen presterade svagare än aktier som låg högre i trendkanalen. Detta indikerar att aktier som faller på kort sikt innanför en fallande trendkanal får ett negativt momentum där rädsla och pessimism ökar, och kursen fortsätter ned. Enbart att en aktie ligger nära golvet i en fallande trendkanal bör i praktiken inte betraktas som en möjlighet att köpa.

Resultaten anses vara statistiskt signifikanta för universet av aktier i Norden.

Skrivet av

Geir Linløkken
Forsknings- och analyschef
Investtech

"Investtech analyserar psykologin i marknaden och ger dig konkreta tradingförslag varje dag."

Espen Grönstad
Partner & Senior Advisor - Investtech
 


Investtech garanterar inte fullständigheten eller korrektheten av analyserna. Eventuell exponering utifrån de råd / signaler som framkommer i analyserna görs helt och fullt på den enskilda investerarens räkning och risk. Investtech är inte ansvarig för någon form för förlust, varken direkt eller indirekt, som uppstår som en följd av att ha använt Investtechs analyser. Upplysningar om eventuella intressekonflikter kommer alltid att framgå av investeringsrekommendationen. Ytterligere information om Investtechs analyser finns på infosidan.


Investtech garanterar inte fullständigheten eller korrektheten av analyserna. Eventuell exponering utifrån de råd / signaler som framkommer i analyserna görs helt och fullt på den enskilda investerarens räkning och risk. Investtech är inte ansvarig för någon form för förlust, varken direkt eller indirekt, som uppstår som en följd av att ha använt Investtechs analyser. Upplysningar om eventuella intressekonflikter kommer alltid att framgå av investeringsrekommendationen. Ytterligere information om Investtechs analyser finns på infosidan.

Titlex

OK